att läraren skall vara dubbelbokad. Och vi har börjat med en ny grej, som ingen fattar. Jag är extremt trött på den här skolan.
Imorgon har jag tyska prov. Har pluggat som fan. Men lär faila ändå.
Nej, jag är inte positiv just nu.
Jag är hungrig.
Hejdå.

Bebisar, bebisar, bebisar. Det känns som att de är öööööverallt, eller att alla är gravida. :P
Vet inte om det är för att jag är mamma själv som jag märker av dem. Eller är det ett babyboom år i år?? Och allt yngre tjejer får barn. Jag är en av dem.

Jag skall inte ljuga. Ibland blir jag lite extra jag vill-ha-bebis. Att få hålla i en liten skär bebis, som luktar sådär gott som bara bebisar kan. Ååååh!
Men som tidigare sagt:
Inte någon bebis på många år.
Det skulle kännas fel mot bebisen, mig, Kayleen..

Jag vill först gå klart skolan, jobba ett par år, leva hop med min partner ett tag. Och låta Kayleen bli lite äldre.
Att leva på studie samt barnbidrag känns inte som en bra framtid. Och jag är ledsen över att Kayleen behövde växa upp på det sättet. Även om hon aldrig blivit lidande av det. Hon har alltid haft bra med kläder, mat och leksaker. Och tusen ton kärlek förstås.
Men det känns ändå jobbigt att veta att hon fick växa upp under sådana omständigheter...

Min kära mor frågar mig ständigt om jag är gravid. (hon är livrädd för att jag skall bli det igen). Och även mina vänner bönfaller mig att inte bli det igen.
Men de kan vara lugna. Som sagt så får det vänta ett par år. Den som väntar på något gott väntar alltid lite längre ;)



Min lilla nyföddabebis. Det är inte klokt vad mycket hon ändrat utseende. Och tänka sig att hon snart är 2 år!!



Åh, så brun och fin!

För ett par dagar sedan fick Lukas en lillasyster.
Tusen grattis till er, Jennifer!

Kayleens hår växer så det knakar. Och eftersom hennes hår hängde i ögonen, bestämde jag mig för att ta tag i eländet.
Jag har aldrig klippt någon annans hår förr. Bara mitt eget. Och resultatet har vart skräckinjagande. Jag klippte mig för bara ett par dagar sedan. Och just nu är mitt hår rätt kort. :( Saknar det gamla.
Nåväl, jag bestämde mig som sagt för att klippa Kay.

Jag gör det aldrig igen.

BEFORE



AFTER




Tur att man kan fixa till det med lite spännen!

Familjen Granesäter bjöd över oss på middag. Tyvärr sade min kropp nej till att stanna där länge. Jag var nämligen sjuk och trött. Maten var dock mycket god. :)
Thanks mates.

Det är så jag är just nu.
Igår fick nämligen Mr P med mig till gymmet. Jag kunde inte träna speciellt mycket eftersom jag är förkyld plus att Kay var med. Men jag fick ändå ihop rätt många armträningar. Så nu är armarna och ryggen helt stela. Men annars var det riktigt najs att träna. Måste göras igen. Tur att jag slutar skolan rätt tidigt, så kan man släpa med sig karln och gå dit innan Kay skall hem från dagis.!
Jag gillar min man, han är så bra för mig :)

Hej mina kära läsare.

Helt galet vad min datasittande har minskat. Och så också bloggandet. Lite synd, saknar det faktiskt. Och jag saknar även att sitta och läsa alla bloggar. Mååh, har över 400 inlägg att läsa.

Men dagarna går läskigt fort. Det är underbart att vara sambo med världens bästa man. Jag är så glad över att han är här. Det var många som trodde att han aldrig skulle komma. Det var även många som aldrig trodde att vi skulle klara av att bo ihop. Men se! Allt löper fint.

Många frågar om han har åkt hem. Och där är svaret nej. Många frågar även när han skall åka hem. Och det är något ingen vet än. Det var menigen att han bara skulle stanna någon vecka. Och jag var rätt beredd på att säga hejdå till honom på Arlanda idag. Men, tack och lov, blev det inte så. Vi tar dagen som den kommer. Förhoppningsvis stannar han ett bra tag till :) Imorgon får vi svar på en rolig sak, så kolla in bloggen imorrn också ;)

Annars rullar dagarna på, som sagt. Äntligen har jag fått ordning på matten. Och även på finansekonomin. Det känns som att mitt liv har tagit en stor vändning. Jag kan äve glatt tillägga att jag inte äter godis längre. Jag har inget sug mer. !!

Vi åkte ut och fiskade med metrev häromdagen. Jag fick två fiskar :)








Min karln gick till grannen (för att kolla fotboll). Men han hann inte komma långt innan han ropade: "Kom och se Julia". Ute på gården hittade han denna. Vi gav den pommes frites. Vettefan om det är bra för igelkottar. Men han tyckte det var gott i varje fall.

Varför är det alltid så? Att så fort min tillvaro känns relativt lugn, så skall en massa frågor och tankar komma upp igen? Vad vill du nu? Bah, ge mig en psykolog, en vän eller min karl. Jag måste prata av mig med någon.

(egentligen är det ju inget speciellt, eller är det? typiskt mig..)

För drygt två veckor sedan flyttade jag in Kayleens säng i hennes rum. Tidigare har hennes säng alltid vart i mitt rum. Och varje natt har jag lyft upp henne till min säng. Men jag kände att det var dags att hon börjar vänja sig vid att sova själv. Ju tidigare, desto bättre!
Jag var helt säker på att hon skulle tvärvägra och vakna 1000 gånger under natten. Men ack så fel jag hade. Kay somnar helt utan problem och sover HELA NATTEN!!!!
Min unge är nog alldeles för fin.



Det är även helt underbart att hon och Mr P går bra ihop. Hon verkligen älskar honom och är noga med att ge honom en hejdå-nu-går-jag-till-dagis samt en godnatt puss.
Jag är lycklig!

Hej gänget. (om det fortfarande finns någon som läser min blogg).

Uppdateringen blir verkligen glesare och glesare. Men bloggtiden finns inte riktigt på mitt schema just.
Om jag inte är i skolan så går all tid åt Kay och min andra älskade.! Jag hade aldrig kunnat tro att allt skulle gå så bra som det gör. Mr P klickar med Kay, min familj och mina vänner.
Det är så underbart att ha honom här.!!

Hitills har vi inte gjort något speciellt. Mest bara njutit av att få vara med varandra. Sommaren är slut = Åland är tråkigare än någonsin. :/
Men på lördag kanske vi tar och åker till Stockholm. Det är fan pinsamt längesedan jag var dit, och jag saknar mina fina vänner! ♥